Summa summarum sommar...
Jaa...
Kall, blöt, blåsig, arbetsam, effektiv, rolig – och inte ett dugg så som jag hade förväntat mig. Mycket verkstad och lite prat, kanske man också skulle kunna säga och allt detta tack vare döttrarna. Tack, tack, tack... Tusen tack.
Praktiskt arbete i all ära – men det finns förstås en baksida också. För det är ju så att jag även behöver vila och återhämtning, vilket jag denna sommar inte fått i något övermått precis – och snart är min semester slut.
Suck!
Och hur roligt det än är, så blir det ju oftast inte heller vare sig problem- eller konfliktfritt att ha vuxna döttrar på besök. Ja, det vet väl var och en som har en dotter. Men det gäller, som alltid, att försöka fokusera på det positiva. Fast visst kan en gammal inbiten ensamboende morsa bli förgrymmad ibland, det kan hon...
Som t ex när man en solig och fin dag ska ut på en liten skogsvandring och på väg ut mot den väntande bilen inte hittar sina nya, sköna walkingskor, därför att yngsta dottern, som tydligen också gillar dem, är ute och går med dem – och när man då istället börjar se sig om efter vandringskängorna, som egentligen är ett par gamla vinterkängor, ja då hittar man inte dem heller.
För äldsta dottern har tydligen i sin städnit stuvat undan alla vinterskor på ett så fiffigt ställe att jag nu inte hittar dem – såvida de nu inte av misstag rentav har fraktats till tippen.
Vad gör man då? Jo, man rusar ut i förrådet och hittar till sist ett par urgamla, trasiga och rent gräsliga – fast fasligt bekväma – joggingskor, som genom ett under undkommit äldsta dotterns rensarrejs och snörar snabbt på sig dessa istället. ”Grrrr...” – morrar Ms M ljudligt medan hon knyter de slitna skosnörena och Elsa betraktar mig häpet...
Fast allt sådant här är förstås egentligen, i det stora hela, bara struntsaker.
Utflykt till en favoritplats häromdagen tillsammans med en kär vän. Lunch i den mysiga ladan, fika ute på gården, rundvandring i trädgård och finfina lokala inköp i den lilla presentboden. De senare avsedda att tas med som gåvor på den blixtvisit söderöver som planeras i augusti.
Vackert och omsorgsfullt inslagna paket i småblommigt, respektive grönrandigt, omslagspapper och nedlagda i brun papperskasse, tillsammans med några broschyrer om verksamheten. Bara att överlämna till värdfolket, som för övrigt besökte den här platsen tillsammans med mig i vintras, fast då i djupsnö och isande februarikyla. Är så nöjd med mina inköp och hoppas att mitt värdfolk ska bli det också!
”Nu får du nog koppla på tunnelseendet!”, såg jag mig till sist tvungen att uppmana min vän, som med famnen full av böcker och porslin, in i det sista och med van och skarp blick skannade av det frestande sortimentet i den lilla charmiga butiken.
Nöjda och belåtna återvände vi två damer till staden igen.
Kom hem fullkomligt utmattad av sol, mat och prat och tillbringade resten av dagen i soffan med att marathontitta på den tyska serien ”Weissensee”, som just nu finns utlagd i tre säsonger på SVT Play. Jag har sett den förr och tycker så mycket om den.
Summa summarum. Händelserik, energikrävande och mestadels rolig. Så kan man kanske, hittills, sammanfatta den sommar som liksom aldrig riktigt blev av, men som ändock snart går mot sitt slut.
Trevlig helg!
Önskar Elsa och jag från Basset Cottage
