Checka av och checka ut
-Lämna in mammas glasögon för lagning? Check!
-Gratis service av min nya cykel? Neej... Hur skulle jag kunna vara utan den?
-Boka tågbiljetter? Yes!
-Foto till nytt körkort? Nope...
-Boka en övernattning för Elsa på panget? Check!
-Läsa av vattenmätaren? Nej, inte ännu...
-Säga upp den fasta telefonen, skaffa mobilabonnemang och koppla upp mig på fibernätet? Nej, nej och åter nej...
-Vårstäda trädgården? Hmmm....
Det är bråda tider för Ms M just nu. Både ute och inne och hemma och på jobbet. Jag har mina to do-lists, där jag skriver upp och prickar av allt eftersom. Så skönt det är att kunna stryka något riktigt tråkigt.
Som t ex deklarationen. Även om det i princip bara handlar om några klick på datorns tangentbord, så är det psykiska motståndet mot att ta itu med det hela nästan oöverstigligt. Likaså när det gäller att läsa av vattenmätaren. Ja, av någon outgrundlig anledning är det nästan ännu värre... Ändå är det bara att lyfta på det lilla locket och läsa av siffrorna. Hur svårt kan det vara...?
Vårvädret låter vänta på sig här hos oss, men dagarna och kvällarna är i alla fall långa och ljusa. Trots det känner jag mig trött. Om jag, efter jobb, middag och kvällspromenad med Elsa, orkar ta hand om disken, så är jag mer än nöjd med mig själv och skulle jag ha kraft nog att köra en maskin med tvätt, så är det toppen.
Oftast kraschar Elsa och jag i det madrass-, kudd- och filthav som vi skapat på den stora mjuka mattan i vårt vardagsrum. Vi har liksom, rent bokstavligt, tagit myset till en ny nivå... Jag vill ju inte att Elsa ska hoppa upp och ner från soffan längre och då får det bli så här istället. Det funkar bra och jag har hittills, om än med viss möda, klarat av ta mig upp till stående ställning igen, när det är dags att dra sig tillbaka för natten.
Här, i vårt kuddhav, bäddar vi ner oss, läser, tittar på TV och halvslumrar tätt intill varandra. Ibland händer det att vi slänger ut ett lakan över hela alltet och har en liten picknick tillsammans. Det är jättemysigt och något som jag verkligen gillar, men dessvärre inte helt konfliktfritt.
Elsa har liksom inte riktigt greppat det här med att vara artig, vänta på sin tur och be om något. Nej, hon roffar utan vidare åt sig av både det ena och det andra, så fort man vänder blicken åt ett annat håll. Även sådant som inte är menat för hennes glupska gap. Godis, chips, ja, t o m vinet gör hon anspråk på, om Ms M någon gång har lyxat till det och köpt hem en flaska. Helst ska det förstås vara en hund på etiketten, men det mesta brukar utan vidare gå ner om det kniper...
Nej, skämt åsido. Vin är förstås farligt för hundar, eftersom det innehåller vindruvor. Men nu har Elsa, till min häpnat, sett på nätet att det finns alkoholfria och druvfria viner, speciellt framtagna för hundar! Det är faktiskt sant!
Ja, och sedan är det utcheckning från jobbet och hem till det vanliga myset med Elsa på vardagsrumsmattan som gäller. För att fira inledningen på helgen – och inte vilken helg som helst, heller, utan en långhelg och allt!
Härligt. Det är nästan värt en flaska med en hund på – både för mig och Elsa...
Ha en trevlig långhelg och en fin Valborg!
Hälsar
Elsa och Ms M
