I´m backing Britain <3
Även jag själv är vid denna tid 11 år och för första gången på besök i Storbritannien. Jag betraktar nyfiket, från baksätet i vår bil, hur pittoreska små byar och gråtrista städer passerar revy. Jag går längs pirer och strandpromenader i Dorset och Devon, vandrar på Exmoor och Dartmoor, upplever the Lake District och beundrar de vidsträckta hedlandskapen i Yorkshire.
Höjdpunkten blir förstås ett par dagar i London, där jag bl a besöker ett bokförlag och får ett signerat foto av min favoritförfattare - Enid Blyton. Vilken lycka!
På bröstet bär jag hela tiden stolt en liten knapp, en sk ”badge”, fästad. Knappen, som är rund i formen och föreställer en engelsk flagga och som jag fått av någon på gatan, är försedd med texten: ”I´m backing Britain”.
Knappen fortsätter jag sedan att bära även hemma i Sverige.
När jag nu, nära femtio år senare, googlar dessa ord, så står jag åter öga mot öga med knappen, som, visar det sig, var en del av en patriotisk kampanj som lanserades i England under våren 1968 och som hade till syfte att främja den brittiska ekonomin.
Besöket i England 1968 grundlade hos Ms M en livslång kärlek till landet. Ja, jag älskar England. Inte nödvändigtvis politiken. Inte kungahuset. Inte överklassen. Inte de sociala orättvisorna. Men jag älskar det stora flertalet av de vanliga, hyggliga och hederliga människorna. Deras humor. Deras vänlighet. Deras generositet.
Inte minst gäller detta människorna uppe i norr.
Därför vilar det en tung sorg över Basset Cottage efter beskedet om de fruktansvärda attentatet i Manchester. Basset Cottage är ju ett slags brittiskt territorium, en liten brittisk minienklav, här mitt ute i den svenska landsorten.
Vi sörjer. Djupt och uppriktigt sörjer vi det vettlösa dödandet, av glada konsertbesökare - i huvudsak småflickor och unga kvinnor - på Manchester Arena. En grupp som dessa barbarer nu på detta vis vill skrämma bort från det offentliga rummet och tillbaka till osynligheten.
Inte en chans att de ska lyckas i sitt uppsåt.
Vår minisemester har inletts. Den tillbringar Elsa och jag på hemmaplan och har ingen önskan alls att göra något annat. Vi ska vila, umgås, städa och göra fint både inne och ute, läsa alldeles nyinköpta engelska deckare och, som kronan på verket, förhoppningsvis inviga den bekväma solstol som nu är på väg till oss oss som ska få ersätta de låga däckstolar som vi två äldre damer får allt svårare att ta oss ur...
Ha en fin Kristi Himmelsfärdshelg, all terror och sorg till trots.
Önskar
Elsa och Ms M
PS: Fotot av "I´m backing Brtitain"- knappen har jag lånat från nätet.
