Håhåjaja...
"Hå ha ja ja, hå hå ja ja. Hör va dä blåser i träa ida. Hå ha ja ja, hå hå ja ja. Det blåser i träa ida."
Gunde Johansson
Semester här - och jo då, visst ligger vi på vår trädgårdssoffa mest vareviga dag, Elsa och jag. Det har varit en fantastisk inledning på vår ledighet, med väder som tillåtit altanhäng från arla morgon till sen kväll.
Vi firade andäktigt semesterns ankomst i torsdags med varsin skål med söta jordgubbar. Tänk så bra med något som både är supernyttigt och supergott.
Ännu så länge går vi mest och skrotar och njuter av tanken på att ha fem veckor här hemma i vårt älskade Basset Cottage framför oss. Vi har nästan inget planerat – dagarna är i stort sett oskrivna blad, precis som vi helst vill ha det. Vi tar det som det kommer...
Ännu så länge går vi mest och skrotar och njuter av tanken på att ha fem veckor här hemma i vårt älskade Basset Cottage framför oss. Vi har nästan inget planerat – dagarna är i stort sett oskrivna blad, precis som vi helst vill ha det. Vi tar det som det kommer...
Just de tidiga morgnarna på vår altan har varit alldeles extra härliga, eftersom det då varit fullständigt tyst och stilla runtomkring oss. Inte en människai sikte. Nära nog som om vi bodde på riktiga bonnvischan. Vi har kunnat sitta där i spelendid isolation, med våra tekoppar och låta tankarna löpa fritt - utan att bli avbrutna av annat än de likaledes morgonpigga småfåglarnas glada sång.
Inget skrik, skrän eller buller irriterar våra känsliga öron. Den som uppfann studsmattan borde enligt mitt förmenade spärras in. Den som uppfann motorgräsklipparen likaså. "Grrrr...", morrar Elsa och jag...
Yngsta dottern har kommit och åkt igen, men väntas åter hem redan i augusti - liksom storasyster. Vi har verkligen blivit bortskämda med besök från småmattarna under det här året och det är vi så glada för.
Ett enda mål har jag för denna semester, som är tänkt att gå i hälsans, återhämtningens och välbefinnandets tecken. Jag ska gå en mil per dag! Varken mer eller mindre. Det lutar åt att jag får gå själv - Elsa är tveksam till denna fysiska utmaning och det är klart att det kan bli lite i mesta laget för älsklingens korta spiror...
"Jag trivs ju så bra här hemma på altanen, matte", resonerar hon, "och på gräsmattan och i min korg och i min nya säng..."
"Och så vill jag förstås sitta under rosenapeln och lukta på alla pionerna...", avslutar den lilla sötnosen och betraktar mig tillgivet med sina kloka, bruna ögon..
Ja, vem vill väl inte det?
Elsa och jag önskar er en jättehärlig sommarvecka!
