Publicerad 2017-06-27 23:04:00 i Anglomania, Deckare och annat läsvärt, Elsa, Hälsa,
Den kära Elsa är ju inte så mycket för deckare, men på feel good-sidan har vi hittat en gemensam favorit, hon och jag, i engelska bestseller-författaren Lucy Dillon. Helt outstanding i sin genre, tycker vi – om man gillar en brygd av engelsk landsbygd, hundar, renovering av gamla hus och relationer, vill säga. De senare såväl människor emellan, som mellan djur och människa. Garanterat bra för välmåendet är det helt klart -- ja, rena hälsokuren -- och kunde med fördel skrivas ut på recept, anser vi.
Mys och må bra – ja, visst. Men, för den skull inte endast ytligt och tramsigt. Inte alls. Nej, Lucy Dillon väjer inte för att skildra även det svåra och smärtsamma som vi människor kan drabbas av under vår vandring här på jorden och hon skildrar det med insikt. Skilsmässa, sjukdom, död, barnlöshet och kanske är det just denna väl avvägda balans mellan glädje och sorg som är den mera kvalitativa feel good-litteraturens signum.
För vi vill nog, lite till mans, uppleva ett visst mått av igenkänning i det vi läser. Läsandet blir, i viss mån, en bearbetning av egna tankar, känslor och erfarenheter och sätter i bästa fall igång nya processer i våra hjärnor. Litteraturen som terapi, helt enkelt. För att läsa om alltigenom lyckade, problemfria och framgångsrika människor blir ju rent ut outhärdligt. Just därför att det inte finns några sådana. Ja, utom kanske på Facebook, då...
Själv är Lucy Dillon i 40-årsåldern, frånskild, barnlös, ägare till ett gammalt hus samt matte till en hel hoper med Bassets... Ja, det är sant. Ett tag hade hon hela fyra stycken! Det har vi sett på ett foto, Elsa och jag.
Eva har nyligen blivit änka efter en betydligt äldre man och ensam med de två små mopsarna Bumble och Bee i ett stort hus i den lilla staden Longhampton. Samtidigt skiljer sig hennes yngre bror, Patrick, från sin fru Caitlin. Patrick har flyttat från det gemensamma hemmet i Bristol och fått ett nytt arbete i norra England.
Varannan helg har han rätt att träffa sina barn, den hyperaktive Joel och så den lilla Nancy, som efter skilsmässan gått in i sig själv och nästan helt slutat att prata. Men hur ska det rent praktiskt gå till? Jo, Eva bor ju ungefär på halva vägen och har dessutom gott om plats... Inte skulle väl hon ha något emot att hysa sin bror och hans barn dessa helger? Fast, det är klart, hennes hem är långt ifrån barnvänligt, själv är hon barnlös och så är det ju det här med mopsarna.
Detta är måhända inte någon av Dillons allra mest lysande feel good-skildringar. Men även en något mer medioker Dillon övertrumfar det mesta i samma genre och kan å det varmaste rekommenderas som lättsam sommarläsning.
Till vår dagliga dos med Dillon intar Elsa och jag gärna också en dos nyttig, hemmagjord glass. Tänk att det faktiskt finns sådan! Vi älskar den – ja, vi är fullständigt addicted... Båda två!
Hur gör man då? Jo, till en (stor) portion tar man en liten banan och ett halvt paket frysta hallon. På senare tid har jag även börjat tillsätta en bit färsk ingefära, som ger lite extra sting och nyttighet. Allt mixas i några sekunder och sedan är det klart. Glassen bör ätas à la minute – dvs direkt – och vill man göra mer än en portion så bör man göra dessa i omgångar.
Denna typ av glasstillverkning kräver en hyfsat stark mixer.
Själv använder jag frysta svenska ekologiska hallon direkt ur förpackningen. Men är man rädd för bakterier och vill ta det säkra före det osäkra, ja, då kokar man hallonen först och fryser sedan in dem igen. Fast det verkar ju rätt krångligt, så bättre är kanske då att använda sig av andra bär – blåbär t ex eller bitar av mango. Allra bäst är det förstås att själv plocka och frysa in för framtida behov.
Funderar även på att tillsätta en halv rödbeta i min hallonglass och att försöka experimentera fram en läckert grön glass med grönkål eller spenat... Ja, som ni hör så är det endast fantasin som sätter gränser och en sak är säker – har man en gång börjat med denna typ av hälsoglass, ja, då vill man inte ha någon industriglass sedan.
Elsa och jag önskar er en fin fortsättning på veckan – med både glass och feel good!
