Livet i slow motion
När Mr C på nyårsdagen åkt hem till sig landade Ms M i sin soffa och Elsa i sin korg strax intill och där blev vi två slagna hjältinnor sedan liggande – hela dagen! Elsa var fullständigt knockad och gav inga livstecken ifrån sig whatsoever förrän framåt eftermiddagen. Själv hade jag varit förutseende nog att placera lapen inom bekvämt avstånd på soffbordet innan jag kollapsade och slötittade mig nu, mellan snarkningarna, igenom bl a hela den tredje säsongen av "Fröken Frimans krig" på SVT Play, det första avsnittet av "Stjärnorna på slottet" samt ett antal dokumentärer på Netflix.
Slumrade till då och då, vakande igen, tittade en stund, tuppade av på nytt... Kvicknade slutligen till fram på eftermiddagen och upptäckte att det var kolsvart i hela huset.
Skyndade mig att tända mysbelysning och fejkljus i varje vrå i ett försök att jaga mörkrets makter på flykten, utfodrade Elsa och mig själv med rester från gårdagens nyårssupé, kokade uppiggande te, hällde upp varsitt glas värmande sherry och landade sedan på nytt i soffan. Slumrade, vaknade, slumrade igen och lyckades till sist i den sena kvällen med en kraftansträngning ta mig uppför trappan och in i sovrummet där jag slutligen kraschade i storsängen. Elsa, som efter middagen omedelbart retirerat till korgen var på nytt fullständigt däckad och ej kontaktbar...
Hur gick då nyårsfirandet? Jo, det kunde ha varit värre, för det var inte samma vanvettiga mängd fyrverkerier som året innan – men det var illa nog ändå. Elsa vande sig till slut vid de fyrverkeriljud som jag spelade upp från Youtube, men när det blev skarpt läge och de verkliga explosionerna med full kraft tog vid, började förstås stressen, det oroliga vankandet av och an och hyperventileringen. Vi försökte att inte göra så stor affär av det, utan betedde oss som vanligt, trots rakettjut och bombkrevader. Kanske var det möjligen till någon hjälp. 
Vår nyårsafton förgylldes av ett besök av äldsta dottern och hennes sambo, som dök upp för att göra oss sällskap under en del av kvällen. Storfrämmande! Ms M dukade med det ärvda finporslinet, silverskedar och slipade kristallglas och lagade saffransdoftande festsoppa i den fina grytan från Le Creuset som hon ett par veckor tidigare fått i ett paket med posten av just kvällens gäster. Ingen dålig present, precis. Dottern vet vad mamma behöver...
