bassetcottage.blogg.se

Här samsas vardagliga krönikor med deckartips, budgettips och funderingar kring vad som egentligen är ett rikt liv. Välkommen!

Intryck och avtryck

Publicerad 2016-09-22 19:41:00 i Deckare och annat läsvärt, Ms M funderar,

I veckan har jag haft en intensiv diskussion på mailen med en gammal kollega och vän. Vi har i regel diametralt motsatta åsikter – om nästan allt. Det gör ibland våra diskussioner både spännande och givande, men ofta spårar vi ur och det blir mest bara tröttsamt. Speciellt som vi båda tjurskalligt vill vara den som får det sista ordet. I alla fall vill Ms M det...

Nu senast handlade vår diskussion om kultur och mera specifikt om litteratur. Vi kan väl säga som så att Ms M har ett jämförelsevis ganska så lättsinnigt förhållande till båda begreppen. Blandar gärna både högt och lågt och har aldrig haft några problem med det. Så länge man inte blandar ihop äpplen med päron, så tycker jag inte att det är någon fara. Min vän, däremot, kräver det yppersta. Alltid...

Det finns emellertid sällsynta tillfällen då vi faktiskt enas i våra omdömen och häromsistens inträffade just detta. Kors i taket! Vi hade då båda två precis läst ut Ola Larsmos nya roman om en länge bortglömd grupp av svenska immigranter i USA vid det förra sekelskiftet – ”Swede Hollow”.

”Swede Hollow”, svenskdalen, var namnet på en eländig kåkstad, belägen i en av hårt trafikerade järnvägsspår omgiven ravin, strax utanför St Paul i Minnesota. Här levde vid det förra sekelskiftet runt tusentalet svenskar i stor fattigdom. Drömmen om Amerika hade för dem förvandlats till en mardröm.

I dåtidens amerikanska dagstidningar kunde man läsa reportage från svenskslummen, där det beskrevs hur ”små linhåriga barn i illasittande, smutsiga kläder tjattrar med varandra på ett obegripligt språk” och ”man stirras ut av misstänksamma, blonda sluminvånare”.

Parallellerna med vår tids migration blir förstås tydliga och det hela känns lite som uppochnervända världen. Ett intressant perspektiv.

I boken möter vi Gustaf och Anna Klar från Örebro och deras tre barn, döttrarna Ellen och Elisabet och sonen Carl. Familjen har tvingats på flykt efter det att Gustaf knivhuggit förmannen på den skofabrik där han arbetade.

De flesta andra svenskar som familjen Klar träffar under den fasansfulla båtresan till New York har Minnesota och St Paul som slutdestination. Gustaf, däremot, har bestämt sig för att stanna i New York och söka lyckan på skofabrikerna där, men efter några månader av umbäranden och isolering på Manhattan följer familjen till sist efter de andra och hamnar så i Swede Hollow, i ett hus som inte är mycket mer än ett skjul vid banvallen.

Familjen Klar utkämpar en till synes hopplös kamp. Minstingen Carl återhämtar sig aldrig från den kikhosta som han drog på sig under båtresan och Gustaf och Anna förlamas av sorgen. Situationen förvärras ytterligare av att Gustaf har mycket svårt att hitta annat arbete än tillfälliga och dåligt betalda påhugg.

Yngsta dottern Elisabet blir kvar i dalen och går inte heller hon något lätt liv till mötes. Men storasyster Ellen är ambitiös och målinriktad och strävar uppåt.  Hon vill bort från slummen och börjar sin klassresa med att i hemlighet, efter en lång arbetsdag på syfabriken, lära sig skriva maskin. Till slut får hon jobb på ett advokatkontor och gifter sig så småningom med sin chef, Solomon. Klassresan blir för Ellen också en resa bort från det svenska ursprunget.

Karl Oskars och Kristinas framgångssaga känner vi till, men livet i städernas svenskslum har mig veterligt inte tidigare skildrats. Familjen Klar har mycket lite gemensamt med Mobergs nybyggare. De bröt ingen ny mark, de grundade inga svenskbygder och de lämnade inga spår efter sig.

Jag tycker mycket om den här boken och historien om Swede Hollow kommer jag att bära med mig under lång tid framöver, fastän jag inte alls har någon personlig koppling till svenskdalen. Jag är så glad att Ola Larsmo valt att berätta de här bortglömde emigranternas historia.

I slutet av boken cyklar ett av Ellen Klars barnbarn från sitt arbete på universitetet i St Paul och till det Swede Hollow som sedan länge är jämnat med marken och förvandlat till ett parkområde. Han vill för en stund vara nära de förfäder som han aldrig fick möta och aldrig fick veta mycket om. Jag läser och märker att jag har tårar i ögonen.

 Bildresultat för swede hollowJa, man blir berörd. För det är ju så här det ser ut för de flesta av oss om vi går några generationer tillbaka i tiden. Oavsett om våra förfäder gav sig av till Amerika, eller blev kvar i Sverige. Det var fattigt och det var eländigt och tidigare generationers slit och umbäranden var det som lade grunden för vårt välstånd och våra möjligheter.

Det är ett otroligt fint arbete som Ola Larsmo har gjort. Från den mödosamma researchen på plats i St Paul – för mycket lite fanns dokumenterat om människorna i dalen och att man bott där var inget som man skyltade med – till genomförandet av den skönlitterära berättelsen. Ja, så fascinerad blev jag att jag gärna skulle vilja bege mig dit, till det som en gång var ”Swede Hollow”.

Man kan läsa av många olika orsaker – för att roas, koppla av, bilda sig, skingra jobbiga tankar – och ingen orsak är bättre eller sämre än den andra. Men en riktigt bra bok, brukar jag säga, ska både göra intryck på och lämna avtryck hos läsaren. Den ska beröra. Du ska inte vara riktigt samma människa när du slår ihop boken, som när du öppnade den.

”Swede Hollow” är en bok som verkligen berör. Läs den!

Uppmanar

Ms M

Bilden från Swede Hollow är hämtad från nätet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentarer

Postat av: Anonym

Publicerad 2016-09-26 18:11:14

Jag har redan antecknat boken. Verkar intressant./dixiesmatte

Postat av: bassetcottage

Publicerad 2016-09-27 08:08:23

Ja, jag rekommenderar den verkligen.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

bassetcottage

Ms M är en mystisk dam med hund och hus. Att hon gillar att skriva, läsa deckare, laga vegetariskt och leva enkelt är däremot ingen hemlighet.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela