Guldäpplen och silverkant
Rik är man om man har ett äppelträd, menar Ms M. I alla fall ett så makalöst äppelår som detta.
Det dröjde rätt så många år innan vårt äppelträd började ge någon frukt att tala om, men sedan blev det minsann annat – och med besked. Vissa år har givit generösare skördar än andra, men jag tror aldrig att jag någonsin sett så mycket äpplen som just i år.
Hade från början storslagna planer på att göra både vin och annat smått och gott av min äppelskörd. Nu blev det förstås inte så. Vardagslivets alla tråkbestyr kom emellan och lika bra var kanske det. Bättre att försöka hinna med det nödvändigaste först och förhoppningsvis få vardagen att fungera utan alltför mycket kaos.
Därefter kan man kanske börja fundera på att brygga vin...
Jag är ingen mästare på att hålla ordning precis och nuförtiden kan jag heller inte skylla ifrån mig på någon annan – annat än den kära Elsa då... Hon hårar och dreglar visserligen en hel del och smutsar ner i noshöjd, men kan knappast lastas för oordningen i tvättstugan eller kaoset i min lilla step in closet.
Det är just det här att lägga tillbaka saker på en given plats som av okänd anledning falerar i Ms M´s huvud. ”Det går lika fort att hänga upp kläderna!”, försökte min mamma förgäves inpränta i mig när jag som yngre fyllde golvet i mitt rum med med högar av klädtrasor. Så sant, så sant... Men ack så svårt att alltid leva upp till.
I alla fall för Ms M
Nej, jag droppar inte längre klädesplagg omkring mig där jag vandrar runt i Basset Cottage, men dom hamnar tyvärr sällan direkt där dom borde vara, med påföljd att jag med jämna mellanrum blir tvungen att göra ett våldsamt ryck och röja från grunden. Sedan är det fint ett kort tag, innan oredan tilltar igen och så småningom ovillkorligen leder fram till nästa brandkårsutryckning.A never-ending chore – och en rätt så exhausting sådan...
Men vad gör man? Det är så här Ms M fungerar och inte lär hon kunna ändra på sig nu.
Vännen Elsa hjälper förstås till så gott hon kan. Hon är ju t ex alltid pigg på att diska och gör det i regel också väldigt omsorgsfullt och bra... Men annars är det väl lite si och så med det husliga... Å andra sidan så stökar hon ju inte till så mycket heller.
På vardagarna är jag nöjd om jag orkar få undan disken och tvätta en och annan maskin. Men sedan kommer lördagen – min städdag! Då går jag gladeligen upp i gryningen och sätter igång. Pigg i den arla morgonstunden och med vetskap om att helgens alla roligheter nu ligger precis framför näsan på mig, skrider jag till verket beväpnad med dammsugare, mopp och trasa.
Vi älskar att ha det nystädat och helgfint, Elsa och jag – så länge det nu varar. Rena ytor, nyvädrat, bländande vita kuddfodral, blommor från trädgården, värmen från en brasa och skenet från levande ljus.
Då mår vi som bäst. Och kanske är det så att den här känslan av lite silverkant blir alldeles extra stark, just därför att den bara infinner sig en gång i veckan eller så, filosoferar Elsa och jag och suckar belåtet...
Ha ett trevligt avslut på veckan -- med mycket silverkant!
Önskar vi från Basset Cottage
