Kökshjälp
Min nya kökshjälp – en mixer från Kitchen Aid!
Nej, jag har inte drabbats av den hagalenskap som annars är så vanligt förekommande på många av bloggarna jag läser – och även i högsta grad smittsam, misstänker jag. Fast själv är jag rätt så immun. Min förra mixer – köpt på rea för någon dryg hundralapp för minst tio år sedan nu – dög hur bra som helst den också.
Men, när någon säger: ”´Den här är din!” – någon som nyligen bytt upp sig till ett nytt och ännu kraftigare köksvidunder och nu behöver bereda plats i skåpen. Ja, då tackar ju inte nej. Tänk en sådan behändig hjälpreda. Använd i ett antal år, förstås, men i jättefint skick – och i bästa diskreta favoritfärgen och allt...
I min nya mixer kan jag göra så mycket mer än vanlig frukostsmoothie. Jag kan göra mitt eget havremjöl och mandelmjöl. Mycket billigare än att köpa. Jag kan på ett litet kick få hummusen slät och fin. Jag kan göra tahini (sesmpasta) och egen kokosmjölk på nolltid och mixa soppor lena och mjuka. Plus en massa annat som jag inte ens har koll på! Och så är den ju så fin att titta på...
Ser fram emot ett långt och givande samarbete tillsammans med min nya kamrat.
I morse blev det som vanligt en smoothie på ekologisk yoghurt, hallon, blåbär, banan och spenat. Snabbt och enkelt fixat. Smoothien är ett måste lata och lediga helgmorgnar och en riktig kickstart på dagen.
Havremjöl ska jag nu göra själv och baka snabba och nyttiga havrescones. Har på nätet snappat upp ett recept på äppelmarmelad med kanel, citron och valnötter och det låter ju rent himmelskt gott. Några havrescones med hemgjord marmelad, måste man andäktigt få njuta ibland – i sällskap med en kopp rykande hett och härligt doftande Earl Grey...
Det är ju ett riktigt äppelår i år och jag vid sidan av marmeladen, så skulle jag gärna vilja göra chutney och kanske till och med äppelvin. Hmmm... Tror att jag behöver lite hjälp här. Har visserligen hittat ett enkelt recept på äppelvin på nätet – och enkelt måste det vara om jag ska vilja ta itu med ett sådant projekt. Men ändå...
När jag för fem år sedan tömde min mammas hus, så lät jag, efter moget övervägande, en vacker gammal damejeanne av glas vandra vidare till en loppis. Nu får jag ångra mig. Den var ursprungligen min mormors och hon gjorde dessertviner av frukt och bär i den. Långt senare letades den åter fram när mina föräldrar under vinsatsernas hype på 80-talet bryggde vin i den.
Nåja. En plasthink är nog bra mycket enklare att hantera och rengöra.
Äpplena är förresten jättegoda att äta precis som de är också. ”Alice” heter sorten – och hur man, som många av mina grannar, kan låta äpplena falla från träden och ligga och ruttna på marken – samtidigt som man går till affären och handlar importerade, har jag aldrig förstått.
Några små röda och söta tomater plockar Elsa och jag åt oss från växthuset mest varje dag. Tomaterna på bilden är små plommontomater och blir inte mycket större än så här – tror jag i alla fall...
Elsa äter inte tomaterna direkt från plantan, men nafsar fortfarande åt sig ett och annat hallon när vi passerar hallonsnåret i vår back garden. Nafsar blåbär i skogen gör hon också, förstås – och snart så kommer lingonen... Våra alldeles egna mirakelbär.
En härlig tid ligger framför oss!
Elsa och jag önskar er en fin höstvecka!
