De ledsnas jul
Det har varit minst sagt stressande och inte så lite irriterande.
Så skönt att det är över.
Det är inte julen i sig, som religiös högtid eller som en ljusets fest i vintermörkret, som jag vänder mig mot. Nej, inte alls. Det är just de kommersiella avarterna av den. Jag har också väldigt svårt för den bild av den perfekta julen som basuneras ut i rekam och sociala medier. Det är för de flesta en genomfalsk bild, som bara skapar känslor av otillräcklighet och utanförskap hos helt vanliga och normalt fungerande människor.
Så fullständigt i onödan.
Tänk om människor kunde få fira, eller inte fira, julen precis så som de själva ville. Om det kunde betraktas som lika normalt att tillbringa julen ensam, med en bok, med en dator, med en TV, med en katt, med en hund, med en enstaka familjemedlem eller vän – som att fira en traditionell släkt- eller familjejul?
Många av oss har inte ens ett överflöd av släktingar, utan endast enstaka själar, som dessutom inte sällan är utspridda över ett stort geografiskt område.
I en tid då vi alla kan vara huvudpersoner i vår egen dokusåpa, blir verkligheten vad vi väljer att visa upp. Kanske finns det på sociala medier även forum för sådana som inte är så julspeedade? Som inte aspirerar på att vara perfekta? Man kan ju alltid hoppas.
De ledsnas jul. Var kan vi läsa vi om den?
En helt konfliktfri jul? Jo, tjena, säger Ms M... Min erfarenhet är att det alltid är någon som betalar priset för en skenbar konfliktfrihet.
I extremfallen föregås julen av rena inbördeskrig, där den som går segrande ur striden får regera över julaftonen.
För andra finns det inget att kriga om. Man är ensam. Frivilligt eller ofrivilligt.
Somliga menar att alla de som har någon att tillbringa sin jul med också borde öppna upp sitt hem och sitt firande för andra. Själv skulle jag, om jag vore ensam, verkligen inte vilja utsättas för den typen av välgörenhet.
Nej, jag har en mycket bättre idé. Sluta att ångestbelägga den ensamma eller på annat sätt avvikande julen! Så många ensamhushåll som vi har i det här landet, så vore det väl konstigt om inte många firade jul alldeles mol allena.
En del människor föredrar faktiskt att fira sin julafton i lugn och ro och i sitt eget sällskap. Det är ett faktum som ofta glöms bort. Många har också sett sin familj decimeras av dödsfall, skilsmässa, konflikter och så vidare.
Sluta att gå på myten om den perfekta julen, som bara bidrar till att skuld- och skambelägga dem som inte kan – eller inte vill – leva upp till den bilden. Avdramatisera och avkommersialisera firandet. Låt oss i stället försöka hitta tillbaka till julens ursprungliga budskap och låt oss få ha en mångfald – ja, ett helt spektra av varianter på julfirandet, där alla sätt är precis lika lyckade och precis lika mycket värda.
Det får bli en av Elsas och mina önskningar inför det nya året och vi hoppas att ni som kikar in här har haft en fin jul, alldeles oavsett hur ni firat den.
Gott slut!
Önskar vi från Basset Cottage
